Gula villan

Byggnaden – från flygel till huvudbyggnad

Gula villan är sannolikt uppförd på 1880-talet och är ett tydligt exempel på den schweizerstil som var populär i slutet av 1800-talet, med rik snickarglädje och en stor glasveranda. Efter att den stora huvudbyggnaden på Överjärva gård brann ner till grunden år 1874 och aldrig återuppbyggdes, kom Gula villan att ta dess plats som gårdens nya centrum. Villan har en timmerstomme som sannolikt till stor del härrör från en tidigare flygelbyggnad på gården. Invändigt finns nio rum och kök med fina snickerier, kakelugnar och dekormålade tak från äldre tid.

Trädgården – slingrande gångar och symmetri

Trädgården mellan Gula villan, Vita villan och Vinterträdgården anlades sannolikt under sent 1800-tal. Den inspirerades av den tyska trädgårdsstilen, med slingrande grusgångar och symmetriska gräsytor. Trädgården var anpassad efter bebyggelsen, där hästdroskor kunde köra fram och vända.

Människorna – liv och verksamhet i villan

• Karl Westerström (1886–1916)
  Arrenderade Överjärva gård och hyrde ut Gula villan.
• Frans och Anna Beijer (kring 1900)
  Bokförläggaren Frans Beijer bodde här med sin hustru Anna, född Tegnér, och parets åtta barn.
• Nils Ekander (1921–1929)
  Initiativtagare till och banmästare för Ulriksdals kapplöpningsbana, bodde i villan under denna period.
• Britta Strokirk (1930-talet)
  Kokade kola i köket på nätterna för försörjning. “Britta-kolan” såldes över hela landet och hennes stall fick namnet “Stall Britta-Kola”.
• Gustav Adolf Westerström (1934–1945)
  Ryttmästare som drev stuteri på Överjärva fram till andra världskriget.

Nutid och framtid

Efter att ha förfallit under en längre tid restaurerades byggnaden utvändigt under 2002–2003. Timmerstommen restes, alla fönster renoverades och den ursprungliga färgsättningen kunde spåras i gamla färglager.

Under 2025 pågår arbetet med interiören och anpassning för ett gårdscafé, som planeras öppna för besökare våren 2026.