Magasinet
En rekonstruktion av gårdens ursprungliga kornbod från 1850-talet, som efter branden 1996 återuppfördes med traditionella metoder.

Ursprung och funktion
Den ursprungliga magasinsbyggnaden uppfördes på 1850-talet och användes som förråd för gårdens säd och matvaror. Här fanns även en stenmangel, jordbruksredskap och en öppen utbyggnad i väster som fungerade som vagnslider. Som gårdens kornbod var magasinet en värdefull byggnad – det var endast rättaren som hade nyckel dit. Gårdens statare fick gå hit varje kvartal för att hämta den del av lönen som bestod av spannmål.
Vällingklockan och arbetsdagen
På magasinets tak fanns tidigare en vällingklocka från senare delen av 1700-talet, som troligen ursprungligen satt på rådhuset i Södertälje. Vällingklockan användes för att reglera arbetsdagen – rättaren ringde vid dagens början, vid måltider och vid arbetsdagens slut. Ringningarna till måltiderna var särskilt efterlängtade, vilket gav klockan sitt smeknamn.
Brand och rekonstruktion
Magasinet brann ner till grunden år 1996. För att bevara gårdsbildningen gjordes ett förslag till rekonstruktion, som togs fram som ett examensarbete vid Kungliga Tekniska Högskolan. Ritningar baserades på fotografier, gamla syneprotokoll, uppmätningar i den nedbrunna grunden samt intervjuer. Återuppbyggnaden genomfördes 1997 med traditionella material och metoder.

Resterna efter det nedbrunna magasinet.
Byggnadens utformning
Magasinet består idag av en liggtimmerdel med två våningar och loft samt en stolpverksdel i två våningar. Åt väster finns två utbyggnader. Vällingklockan på taket är nytillverkad och brandutrymningstrappan på norra gaveln är en senare komplettering. Tack vare rekonstruktionen är den ursprungliga gårdsbildningen fortfarande tydlig – magasinet markerar gränsen mellan gårdens mangårdsbyggnader och ekonomibyggnader.
Nutid och framtid
Magasinet står idag som ett exempel på traditionell byggnadsvård och rekonstruktion. Det är en viktig del av gårdens helhetsmiljö och berättar om både jordbrukets vardag och byggnadshistorisk kunskap.
Dela sidan